Aghoris

02Sep08

När jag bodde på Londontemplet Bhaktivedanta Manor visade en person denna video för mig. (Samma person skjutsade mig till ett Swami Narayan tempel. Det helt klart mest surrealistiska tempel jag någonsin sett på Londons bakgator. Det var marmor överallt. Till och med vid ingången. Och det var mitt i ett av Londons industriområden! Det var precis som ett supermajestätiskt hindutempel direktimporterat från Indien! Det kändes dock lite stelt. Inte lika livfullt som Hare Krishna templet jag bodde på, men jag blev helt klart imponerad av byggnaden.) Jag blev till mig och tyckte att Aghoris var mycket speciella. De har en helt annan syn på det slutliga målet än jag. Det vill säga Advaita-filosofin. Sprunget från den legendariske gurun Shankaracayra. Som talar om att allt är ett. Dvs Brahman. Jag själv ser mig som tillhörande Dvaita-filosofin som ursprungligen gavs av den lika legendariske Madhvacharya. Dvs att ursprunget är ett, dvs den Högsta Gudomen, Krishna i mitt fall. Vaishnavism. 80% av alla hinduer i Indien tillhör Vaishnavismen. Jag vet inte varför jag berättar det. Kanske för att jag försöker påvisa att min filosofi är bättre än någon annans. Vilket inte kan påvisas genom att beskriva vad som är majoritet eller inte. Sri Vaishnavas som är den största Vaishnava rörelsen i Indien till exempel menar att Gudomens Högsta Personlighet är samma som Brahman. De är inte skiljda från varandra. Jag själv tror på filosofin ”Acintya Bheda Bheda Tattva” dvs den ofattbara sanningen att allt är ett men samtidigt olika. Vilket betyder att vi alla är delar av Gud men att vi samtidigt är eviga individer. Dvs vårat individuella medvetande raderas inte när vi uppnår Moksa (befrielse från återfödelse).

Hursomhelst. Om jag hade varit Advaita-filosof hade jag på en gång blivit Aghori, då jag inte kan se något annat mer äkta inom denna filosofi än detta. Tyvärr finns det bara ca 20-30 stycken Aghoris idag i Varanasi, Indien. Vid slutet av 1800-talet fanns det ca 200-300 anhängare vid samma plats. Jag antar att den moderna tiden inte har plats för Aghoris!

Min tolkning av Aghoris: De försöker se igenom oppositioner. Dvs det finns inget vackert och inget fult. Inget gott och inget ont. De konsumerar stora mängder alkohol och ganja. De äter döda människor som flyter i land. De klär sig i trasor från kremeringsplatser. De smörjer in sig i kremeringsaska. Om nu allt är ett så ser de gynnsamt på att dyka djupt in i alla tabubelagda ämnen för att slutligen transcendera dessa och på så vis bli harmoniska och se allt som ett. Det är deras ultimata befrielse. En något annorlunda stil mot den jag praktiserar, men helt klart intressant!

I vilket fall bjuder jag på dokumentären som helhet på min blogg. Den handlar om Ram Nath som gör sitt bästa för att överhuvudtaget få möjligheten att bli en Aghori:

Jag hittade också en liten extra video, men den är på hindi (Man märker ganska snart vilken syn indiska medier har på Aghoris i och med black metal-stämningen i musiken och ”domedags”-rösten ;P ):

Annonser


One Response to “Aghoris”

  1. 1 teresa

    mycket informativt. videoasarna ska jag se imorgon kväll till en kopp te och några fullkornspepparkakor 🙂 som du vet ska jag upp tidigt imorgon och har därför inte tid att bli aghoris idag. tror annars att det kan passa mig!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: